älskade, älskade ni!

Läste en sak som fick det att hugga till i hjärtat. Jag är mald i bitar, men försöker sakta men säkert bygga upp allt igen. Alla minnen, allt kommer upp som en stor kniv och bara vrider om ibland. Det gör så ont.

Detta inlägg riktas till alla er som får mig att gå upp på morgonen, gå vidare, och glömma. Ni som förgyller mina dagar. Även om jag nästan aldrig pratar om hur jag känner, finns ni där och stöttar, ni kanske inte ens vet om det själv. Jag älskar er!

~ibland så~

Kommentarer
Postat av: Alex

Kom ihåg att telefonen bara är ett stankasst ifrån om du behöver prata med någon =)



Kram!

2008-08-11 @ 20:55:33
URL: http://blogg.alarsson.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0