jag älskar er
ni som känner att ni kan ta åt er, jag älskar er så mycket så det finns inte. Ni gör mig hel.
Satt och funderade, och kom på att det måste man säga ofta. Imorgon kan ögonblicket vara över. Jag har blivit en sån funderare på sistonde. Igår tänkte jag på att denna dagen finns bara en gång. Sen är det över och du kan aldrig komma tillbaka, bara i minnet. Reflekterade över det med girlsen igår när vi tittade gaysens fotboll. Vi kom fram till att tiden skulle stanna just då, på en grusplan någonstans i sverige, och vi skulle förevigt ha varandra och vi skulle förevigt vara femton år. Vår bästa tid är nu.
Som sagt, fotboll igår. De förlorade, så det kommer dom få höra länge, haha. Men dom spelade ändå bra, så duktiga så!
Idag blev det hyfsat tidig uppstigning. Skulle in till äholm, morfar. Jag stekte biffar som vi åt till gratängen han hade lagat, och sagosoppa till efterrätt, mums. Älskade morfar. Jag har börjat inse att det inte är som förr. Han orkar inte längre ta med mig på spännande utflykter, han orkar inte skratta och busa så som vi gjorde då. Nu rinner tårarna och jag inser att tiden rinner ut sakta men säkert även fast jag för mitt liv inte vill det. Vad ska jag göra utan honom, världens bästa morfar, älskade morfar, du är bäst, nu och för alltid.
Hann även med en promenad i stan med villsipills. Duktig vovve var han :D Sen hem igen, vi kollade i gamla fotoalbum och morfar sken upp så mycket när han berättade om gamla minnen. Sen kom pappa och hämtade mig och vi for hemåt, stannade snabbt på donken för milkshake ;)
Nu -> hemma. Ska strax ut med villsi och sen äta något, sen lte pyssel och sen hela kvällen hos ek, med resten. Jag ska bara njuta av stunden, för den kommer aldrig tillbaka. Glömma kemiprovet, glömma gazakonflikten, glömma klimathotet, glömma ALLA problem och motgångar och bara spendera tid med dom jag älskar mest.
~You touched my heart you touched my soul.
You changed my life and all my goals~
Satt och funderade, och kom på att det måste man säga ofta. Imorgon kan ögonblicket vara över. Jag har blivit en sån funderare på sistonde. Igår tänkte jag på att denna dagen finns bara en gång. Sen är det över och du kan aldrig komma tillbaka, bara i minnet. Reflekterade över det med girlsen igår när vi tittade gaysens fotboll. Vi kom fram till att tiden skulle stanna just då, på en grusplan någonstans i sverige, och vi skulle förevigt ha varandra och vi skulle förevigt vara femton år. Vår bästa tid är nu.
Som sagt, fotboll igår. De förlorade, så det kommer dom få höra länge, haha. Men dom spelade ändå bra, så duktiga så!
Idag blev det hyfsat tidig uppstigning. Skulle in till äholm, morfar. Jag stekte biffar som vi åt till gratängen han hade lagat, och sagosoppa till efterrätt, mums. Älskade morfar. Jag har börjat inse att det inte är som förr. Han orkar inte längre ta med mig på spännande utflykter, han orkar inte skratta och busa så som vi gjorde då. Nu rinner tårarna och jag inser att tiden rinner ut sakta men säkert även fast jag för mitt liv inte vill det. Vad ska jag göra utan honom, världens bästa morfar, älskade morfar, du är bäst, nu och för alltid.
Hann även med en promenad i stan med villsipills. Duktig vovve var han :D Sen hem igen, vi kollade i gamla fotoalbum och morfar sken upp så mycket när han berättade om gamla minnen. Sen kom pappa och hämtade mig och vi for hemåt, stannade snabbt på donken för milkshake ;)
Nu -> hemma. Ska strax ut med villsi och sen äta något, sen lte pyssel och sen hela kvällen hos ek, med resten. Jag ska bara njuta av stunden, för den kommer aldrig tillbaka. Glömma kemiprovet, glömma gazakonflikten, glömma klimathotet, glömma ALLA problem och motgångar och bara spendera tid med dom jag älskar mest.
~You touched my heart you touched my soul.
You changed my life and all my goals~
Kommentarer
Trackback
